Dommare...

Det var upplagt för en riktigt härlig seriefinal mellan Malmö Redhawks och Leksand fredagen den 30:e november. Min namnsdag dessutom. Förväntningarna var stora på båda lagen. Det snackades massor om en match i matchen, den mellan Ed Belfour och Jani Hurme. Två NHL-meriterade målvakter som spelat in sig i den allsvenska lunken, två taggade lag som båda vill vinna lika mycket, och en dommare från Ljusne...

I vanliga fall så tycker jag inte man ska lägga skulden för en snuvad poäng eller tre på dommaren. Men i detta fallet så gör jag det. Malmö spelade otroligt bra hockey trots att några tunga spelpjäser i form av Steen och Casselstål var borta. Dommaren verkade vara emot Malmö och dömde utvisning för saker som inte fanns. Ta t ex Villes klockrena tackling... 2 minuter. Just Ville Nieminen verkade dommaren inte alls tycka så bra om då han fick sitta och vila i hela 12 minuter (av de 34 som Malmö tilldelades).

Dessutom så märkte man att så fort publiken skrek till så rykte det i armen på Björn Larsson.
Detta var en match som Malmö hade vunnit (tro mina ord) om dommaren inte varit så grymt sidad som han var. Kollar man på eniro vart Ljusne ligger i förhållande till Leksand så kanske det inte är så konstigt att man har en favorit i matchen, kanske?

I slutändan var det en grymt bra match frånsett alla utvisningar. Malmö kämpade och krigade på som ett lag. Synd då att en person från Ljusne ska förstöra det för oss. Man kan hoppas att denna Björn Larsson aldrig mer får dömma en Leksand match. För då tycker jag synd om motståndarna.

Peace. Out.